På sista tiden har det varit lite tunnt i bloggen men mitt internet har krånglat...jättetråkigt...man är ju liksom van vid att det bara ska funka. Här kommer i alla fall en liten uppdatering om vad vi sysslar med nu.

 

Ida fick göra lite markeringsövningar i lördags, det var varmt och hon är lite skendräktig så det var inte världens fart precis men hon var inte på och "slaskade" på figgen i alla fall så det var jättebra! Jag sa till figgen att jobba med lösrullen för att skapa jakt eller kamp och inte belöna med något "myspys" utan hellre med kongen. Visst när hon började krokna var det korv som gällde. Hon väntar en stund innan hon tar rullen men när hon väl har den kommer hon in bra med den. Första skicken var på djupet sen blev det grundare skick. Näst sista skicket gjorde jag tomt i  ovallat och Ida fattade inte vitsen med det så hon gick ut ca 15 m och stannade, jag skickade igen och tredje gången jag skickade gick hon ut i galopp. När hon galopperat ut över två tredjedelar ropade jag "bra" och hon fick med en gång gå ut och ta sista markeringen. Kanske ett onödigt tomslag men varför inte? Hon hade i alla fall betydligt bättre fart på sista markeringen och tog rullen snabbt så det hade bra effekt på följande slag.

Annars har jag jobbat en hel del med position som blir bättre. Krypet går oftast kanon, nu visar hon större engagemag sen jag började avsluta krypet med att kasta kongen. Hela Idas "belöningssystem" verkar inkludera den där kongen men sån är hon...

Så har jag jobbat mer med framåtsändandet och ihopläggandet av transporten, galoppen och saktagåendet. Jag tycker att det börjar funka riktigt bra och jag får henne att gå långa sträckor sakta efter sändandet. Några bakslag blir det i form av tappad riktning eller för tidigt tempoavslag efter galoppen. Men eftersom det just nu är ihopslagningen som vi jobbar på så tar jag svagheterna vart efter de kommer eller bortser ibland från dem.

 

Gnista tränar jag sitt vid sidan och ha kontakt, hon börjar så smått hitta position och tittar så fint på mig. Sen är det lek och att komma med grejor, också det går aldeles utmärkt. Snabbt tillbaka och lämnar när jag rör mig bakåt. Läggandet funkar också bra, jag har lagt in ordet och igår var hon riktigt snabb efter några upprepningar. Hon såg så glad ut när hon gjort rätt!

Så har vi spårat och hon går bra där med, ett bra och nogrant tempo. Nu är det korta spår och en hel del energi läggs på slutföremålet. Hon vill gärna vidare men får vi hålla på ska det inte vara några problem.

Söndagen var ännu en varm dag och vad gör man då som "lägenhets-människa"? Jo tillbringar dagen på klubben med lite träning och långa pauser i skuggan av björkarna! En härlig dag blev det! Det känns väldigt lyxigt att ha tillgång till en fin klubbstuga med altan och välklippta gräsmattor och lägg till det trevligt sällskap.

 

Ida fick under söndagen träna på positionen i fria följet och så snabba sättanden och svängar. Jag är nöjd och hon går bättre och bättre så det ger resultat. Jag har hållt fast vid min idé om att hon får belöning i halter ibland och att hon får vänta en stund på den på den. Börjar hon gå för tidigt på belöningen så uteblir den. Det är för att buffandet och hoppandet tror jag är små uppmaningar att ge henne belöning.

Så fortsätter vi med att nöta krypet och också där tycker jag att hon är duktig och utvecklas åt rätt håll. Låg och fin är hon och har fokus på mig och drar inte iväg för fort.

 

Gnista gjorde jag lite följa övningar med, jag gick omkring på plan och när hon kom upp på min vänstra sida så blev hon omklappad och kunde få en och annan korvbit. Så tränade vi lite ligg och jag hade godishanden i lite olika positioner, mest rätt upp och hon skull ligga och titta på mig. Behöver jag verkligen säga att hon var duktig?!

Idag är vi lediga och har tagit det lugnt på förmiddagen och varit på klubben på eftermidagen. Den där sovmorgonen blev som vanligt "saboterad" av den där Gnista. Nja jag serverade henne med tuggisar så medan hon åt dem var hon ju lugn. Sen klockan nio efter att vi gått upp och hon ätit sin frukost så sover hon riktigt rart. Varför kan hon inte göra det mellan sex och nio istället? Idag upptäkte jag att två nya framtänder är på gång och en liten framtand är tappad och den andra "hänger på en tråd". Så det är kanske inte så konstigt att hon var tuggig i morse, dax att köpa ett storpack tuggisar igen då.

 

När vi kom till klubben var Ewa-kassör på klubben med sin riesenvalp som bara är några dagar äldre än Gnista. De röjde järnet. Idag var det inte en riesenkille som låg mest på rygg, han hade börjat freda sig och när Gnista låg på rygg var hon INTE nöjd. Jättekul att se dem leka!

 

Så vad et dax för lydnadsträning. En inte allt för förtjust Gnista fick sitta i bilen medan Ida skulle få en genomkörare av appell-lydnaden. För att se hur vi ligger till så jobbade jag precis som om det skulle vara tävling, alltså inga belöningar eller hjälper under momenten och inga leksaker eller godisar.

Först körde jag en 5 minuters platsliggning, finns ingen anledning att träna kortare just nu. Hon ligger ju tryggt och säkert.

Linförighet buffar lite med sitt huvud på mitt ben men betydligt mindre än vad hon har gjort, hoppar ett par gånger i språng-march, lite sen i svängar och halter.

Framförgående starterna är INTE vackra, hon drar järnet ut men när hon väl ligger där går hon väldigt snyggt och har i det närmaste perfekta halter...om jag får säga det själv...

Fritt följ som linförigheten.

Läggande under gång lite segt ner, snabbare kan hon!

Inkallning har ju strulat eftersom hon förväntar sig fjärrdirrigering eller ett ställande, men idag var den jättebra! Så efter att hon kommit in till sidan så fick hon spring efter kongen...för jag var sååå nöjd då. Det var ju det jag vill åt.

Sen kom jag på att vi...nej JAG har "glömt bort" apporteringen. Dax att plocka fram den igen. Hoppet är hon bra på så det behöver jag inte träna just nu.

 

Så fick Ida en paus och Gnista skulle få komma ut...det är ju så synd om henne när hon måste sitta i bilen medan jag tränar Ida ju...

Gnista fick träna ligg, jag satte mig med korv i handen och så väntade jag. Ganska snart la hon sig, jag sa "bra" och hon fick en korvbit. Så gjorde vi några gånger och det gick snabbare och snabbare. Efter en stund provade jag att resa mig men det var aldeles för svårt så jag böjde mig lite och då gick det bra. Jag använder inga ord nu.

Sen låg vi bara i solen och myste, nja hon tyckte väl inte att det var så jättemysigt när jag bara skulle kolla henne i munnen för att se om jag såg fler lösa tänder. Men annars så tycker hon att det är helt OK att bli klappad och kelad med.

 

Gnista fick åter gå in i bilen för att Ida skulle få ett sista pass på lydnadsplan.

Kryp funkade såååå bra, teknikträningen har lönat sig så nu kan hon krypa lågt och fint vid sidan i alla fall tre steg på raken. En tendens att tränga men tänker jag på det och försöker förebygga så är det inget problem. Nu när hon börjat krypa fler steg så la hon sig inte på skinkan som hon gjort förut. Hurra!

Svängar och vändningar med "snabbt och rätt" i fokus. Det är kanske ingen höjdar tidpunkt att träna det en riktigt varm dag i slutet av passet men det gick OK.

 

 

I helgen har jag och hundarna åkt långt...i fredags kväll packade vi in oss i bilen för att åka söder ut till Flen. Där skulle vi hämta Henrik och sen åka tillbaka på söndagen. Det skulle bli "eldprovet" för forden...skulle den hålla? det gjorde den och den gick faktiskt riktigt bra! Visst drar den mer än mazdan men det är smällar man får ta.

Hundarna var duktiga i bilen och som mest mellan pauserna, så jag kan väl säga att Gnistas bilträning som i början blev lite eftersatt har nu kompenserats.

 

På lördagen åkte vi till brukshundklubben i Flen och det var en hel del folk där så det blev prat och träning. Kul att bli lite uppdaterad om vad som händer och sker i "ursprungsklubben".

 

Ida fortsatte jag med positionen i fria följet, det går bra. Jag fortsätter med att jobba lite mer kontrollerat och förväntan i halterna. Lite hoppigt ibland men över lag bättre och bättre. Krypet  fixade jag också lite med och det gick OK mellan varven, men hon lägger sig gärna på skinkan. Inte bra när man tränar kryp.

 

Gnista fick mest kolla in området och folk så lekte vi med handsken.

 

Hemvägen var varm, många stopp blev det med bad, glass, mat och rastning. Vi åkte vid tolv och var inte hemma förrän elva och då var vi trötta!

I kväll var det sök igen i ny ruta, kul!

 

Ida skulle också i dag gå många slag men tyvärr blev inte rutan så lång så det blev bara sex slag. Men jag är nöjd med dem.

Första slaget, tyvärr var denna sida grund i början (det blev bättre efter hand) men hon sprang ut till ca 10 m från hörnet och då vek hon av framåt och tog figgen. Korvbit först för att sen få leka kongen, min tanke med det är att hon först ska gå in till figg för att där få reda på om det är hitta eller markering. Jag kommer att utveckla det framöver. Idag hade jag ingen möjlighet att informera figgarna hur jag ville ha det fullt ut så jag vet inte riktigt hur det gick.

Andra slaget gick hon ut ca 25 m och så ställer hon sig och tittar, när inte det ger något resultat så fortsätter hon rakt ut och jobbar sig fram till figgen. Lekte bra där.

Tredje slaget såg ungefär ut som slag två men hon hade en bättre fart och stod inte och tittade lika länge.

Fjärde slaget var en poppis så här hade hon bättre fart ut, hon fick se figgen sen vände jag henne bort medan figgen gick ut på djupet och gömde sig, sen vände jag henne tillbaka och skickade henne mot "tom skog". Eftersom hon tittar så dant så vill jag inte skicka så ofta mot "flyende figge" och så vill jag att figgen ska gömma sig så bra som möjligt så att det inte lönar sig att titta utan det är att använda näsan som lönar sig.

Femte slaget var också poppis som ovan, riktigt bra gick det. Hon hade två liggande trästammar att ta sig över på väg fram till figgen och de hoppade hon så stiligt över. Här hade hon slutat leka med kongen och åt bara korv men den var såååå god!

Sjätte slaget, för att avsluta med mycket god fart så fick Ida springa på "flyende figurant" och det tykte hon var kul! Vi hade kunnat ta några slag till men marken tog slut.

 

Nästa gång ska jag fortsätta som i dag, hoppas att vi kan få till en längre ruta då så det kan bli fler slag. Dagens resultat var 3 dolda, 2 poppisar, 1 flyende. Jag hoppas kunna utöka antalet dolda snart, men det är viktigt att hon VILL springa ut och tycker att det är kul!

 

Gnista fick också testa sök och även här är hon en klockren naturbegåvning, såklart! Och jag är ju INTE prtisk, eller....

Lotta hjälpte mig med några startövningar á la Åsa Löfberg, dvs "var är du" - "här är jag" - "visa" mot lite synlig figg (Lotta). Jättefint sprang hon ut till Lotta och åt helt underbart smaskig leverpastej på tub. Vid ett tillfälle var hon lite tveksam men då var det mycket gräs och sly ivägen. Annars så var det bara järnet de ca 10 m. Kul tykte hon att det var i alla fall!

 

I morgonkväll ska jag och hundarna ta forden och åka söder ut för att hämta Henrik. Håller tummarna för att den ska funka bra hela vägen...men den har funkat helt OK så här långt så det ska nog gå. 

Hoppsan det blev visst efter midnatt, det är onsdagens blogg det här...

 

Jobbade idag så Ida fick vara i bilen och Gnista fick tillbringa halva dagen med mamma Lita och halvsyrran Krazy så i kväll åkte vi till klubben för att träna lite.

 

Först en liten promenad med båda hundarna och några försök till framåtsändande med Ida när Gnista var med. Ingrid hade riggat två gamla brukshinder med jackor så jag provade först med sakta från ca 5 m före jackorna. Ida skulle först fram och kolla lite men jag avbröt henne och då funkade det väl ok, hon nosade i alla fall inte på dem. Sen la jag till fria följet och galoppen innan saktagåendet. Första galoppen ut går jättebra men när jag gör om det så slåt hon av på tempot tidigare och tidigare. Jag kanske skulle jobba lite mer på galoppen ut, en idé jag har är att träna in ett visst antal galoppsprång som hon ska ta innan hon slår av på tempot. Efter som hon inte är så farig av sig så kan det gå på henne (Jethro hade det inte funkat på eftersom han var för snabb tror jag...). Så jag ska ta och mäta ut maxsträckan och så räkna galoppsprång se får jag se OM det funkar, det ska bli kul att testa...

Lite bökigt är det med Gnista springade kring Ida så hon fick sen hoppa in i bilen.

Så var det fritt följ som skulle slipas, Ida har ju varit hoppig och trängande i det och jag har exprimenterat med lite olika lösningar. Nu har jag en idé om att hon bara får belöning i halterna, dvs när hon går bra kan jag säga "bra" medan vi går men det är bara i halterna hon får kong eller godis. Så här gör jag för att så fort hon bara anar belöning på G så tapper hon position och vill möta belöningen. Nu får hon istället sitta i position till dess jag tagit upp belöningen och sagt "varsågod". I halten så brukar jag desssutom stå stilla en stud innan jag börjar plocka fram belöningen, vad den nu består av. Så man kan kanske kalla det "självbehärskning" eller kanske "kontroll". Jag tycker i alla fall att det känns som det funkar, hon får ju förväntan på halterna och hon går för halter, inte alla halter innebär belöning men den halten som gör det kommer ju någon gång ju! Jag jobbar vidare så får jag se hur det utvecklas.

 

Så fick Ida paus och Gnista fick komma ut. Först lekte vi med arbetshandske - modell stor och fodrad. Hon kampar så glatt så, inte så att hon vill vinna men hon drar emot utan att rycka. Så får hon vinna och kommer glatt med den och vill ha något i utbyte.

Sen satte jag mig ner på backen och tränade lite sitt. Först hade jag korv i handen som jag höll i knät, men det enda sättet att få korv var att titta på mig. Jag satt tyst och väntade och snart tittade hon på mig och fick god korv. Det tog inte så värst många upprepningar innan hon fattat vad det var frågan om. Sen ville jag att hon skulle titta på mig och sätta sig. Första gången visade jag genom att höja godishanden så hon satte sig men hon fick ingen godbit förrän hon tittade på mig. Sen räckte det med att vänta och samtidigt med att hon sänkte rumpan så sa jag "sitt". Efter en paus så provade jag säga "sitt" när jag stod upp och hon satte sig och tittade på mig. Men hur mycket det är ordet och hur mycket det är att "så gör man när man vill ha godis" vet jag inte riktigt men ordet får ju en innebörd med tiden.

 

Ida fortsatte jag sen träna kryp med. Det var ett tag sen och då jobbade vi mest med kryptekniken men idag provade jag att stå upp vid hennes sida och belöna liggande i position vid sidan - ungefär som positionsträning i fria följet. Jag vill att hon ska sträva efter att ligga i position vid sidan och om jag tar ett steg framåt så ska hon krypa efter till rätt position. Först belönade jag att hon låg vid min sida och tittade på mig några gånger, sen tog jag ett litet steg framåt, hon ville följa men gick delvis upp, jag sa "ligg" och visade med korvhanden så att hon bara rörde på framtassarna. Så fortsatte vi och efter ett tag fick hon röra baktassarna också. Det gick för det mesta bra men ibland vill rumpan hamna på sniskan och då får hon svårt att jobba rätt med baktassarna. Jag är i alla fall riktigt nöjd med tanke på att det var ett tag sen vi jobbade med momentet senast.

                                                                                                                                                                                                   

Fotot nedan är taget av Ulrika, kika gärna in på hennes sida och kolla in mysiga och framgångsrika briarder! Visst är Gnista söt! men nu måste jag fixa lite foton på Ida snart för att få lite balans här...

 

 

Nästan jämt i alla fall, men nu på morgonen börjar man fundera...

Gnista började röra på sig vid sex-taget, gick ut en liten prommis med hundarna och ställde maten på svällning. Jag var hela tiden ytterst nogrann med att inte helt öppna ögonen så att jag snabbt skulle kunna somna om igen. För det är ju söndag och jag tänkte ta en ordentlig sovmorgon, trodde jag i alla fall. Innan jag la mig så gav jag Gnista en tuggis eftersom hon är ganska bitig på morgonen. Sen var det bara att krypa ner igen...visst Gnista nöjde sig med att ligga och tugga ben en stund men sen ville hon busa! Kom först till mig och bet i armar och andra kroppsdelar som stack fram från täcket. Min taktik att "låtsas sova" funkade INTE. Jag gav henne benet igen och det var väl OK en kort stund men sen var det Idas tur att utsättas för "bus och bit"-attacker. Ida som också uppskattar en sovmorgon. Efter en stund var det fullt rejs på Gnista, hon sprang i lägenheten och använde mig som bromsvägg där jag låg. Efter ett tag så gav jag upp, fick tag i "sovmorgonsmarrodören", höll henne tills hon slappnade av och när hon legat still några sekunder efter att jag släppt henne så gick vi upp och hundarna fick mat.

Jag går inte upp om hundarna tjatar (om det inte är ut-kris förståss) utan de får först lägga sig ner och ta det lugnt och när de gör det så går jag upp.

Nu när Gnista fått mat och en snabbrastning sover hon sååååååå sött!

Ledig dag och sökträning för första gången på en månad! Senast vi tränade sök var när Åsa Löfberg var här den 5-6 juni så det var skönt att komma igång igen.

 

Vi började med att reka efter nya sökrutor, man kan tycka att Jämtland består av hur mycket skog som helst så att det inte borde vara någon match. Men det är svårare än man kan tro, skogen runt Östersund är inte så kupperad som jag skulle önska för en tävlingsruta och är det kupperat så är det väldigt risigt. I dag var vi upp mot gamla I5 -skogen men vi hittade inget ställe som var speciellt lockande så vi letar vidare. Det hela slutade med att vi la en ruta där det var ganska öppet MEN det var mycket högt gräs och annan växtlighet som dels gjorde det svårt att ta sig fram och dels väldigt effektivt dolde diken och rishögar. Jobbigt för förarna och läskigt för hundarna, så där vill jag inte träna igen.

Efter söket åkte jag en sväng till och hittade faktiskt en skaplig plats, tyvärr låg det ett motionsspår genom min tänkta sökruta men jag vet inte hur mycket det används och så var det "surskog" och därför mycket mygg! Jag får kolla av med övriga så får vi se ifall vi testar platsen i alla fall. 

 

Ida skulle få gå många skick hade jag tänkt mig men tyvärr var ju terrängen riktigt usel, värmen gjorde ju sitt till och så var det ju faktiskt en månad sen sist!

Första skicket utan syn gick hon ut ca 20 m och då var det ett brett dike (tort), där stannade hon, vände och kom tillbaka. Tog då en poppis och då gick hon ut till figgen och lekte bra med figgen

Andra skicket nu gick hon ut på en gång, inte någon fart direkt men ut tog hon sig och lekte med figgen. På ett sätt är det bra att hon tog det lugnt i terrängen, skaderisken blir ju minimal, men lite mera "hjärta" i det hon gör skulle jag kanske önska. Nåväl, bättre terräng och lite svalare väder så är hon som en raket igen...

Tredje skicket ingen syn här heller, ut till figg och lekte.

Fjärde skicket gick inte ut mer är fram till ett stort dike, vände, poppis och skickade igen.

Femte skicket poppis, ut OK.

Sjätte skicket poppis, gick inte ut ordentligt, ny poppis, skickar igen och har då riktigt bra fart ut.

 

Jag skulle inte ha använt den rutan - för tung och inte alls bra.

Jag skulle inte ha glömt korven på biltaket - hon orkade inte leka med kongen alla skick. Gillade dock att komma ut och blev glad när kongen kastades, då tog hon den och la sig med den, nöjd så.

Jag är nöjd med att hon går ut fastän det är jobbigt - inte världens fart då men hon fortsätter lugnt och metodiskt.

Jag måste ha så dolda figgar som möjligt för Ida för ibland går hon ut och efter ca 20 m börjar hon titta, ser hon ingen figge så går hon ut och tar viden (dvs idag kom vinden bakifrån då går hon inte rakt ut utan lite frammåt för att sedan på djupet jobba sig bakåt i rutan, väldigt metodiskt). Jag gillar inte att hon tittar men att hon är metodisk och medvetet jobbar med vinden tycker jag är bra.

 

Gnista fick vara med när vi fikade, hon la sig och vilade, smaskade gräs och jord och så roade hon sig lite själv. I kväll var vi en sväng till klubben och då fick hon göra lite uppletande.

Först tog jag fram en arbetshanske som hon fick kampa med, så släppte jag och backade ifrån henne, när hon kom efter mig med handsken så tog jag fram handen och sa tack och när jag tog handsken gav jag henne en liten korvbit med den andra. Så kastade jag iväg den några meter, hon sprang och tog den och jag backade, hon kom och jag sa tack, tog den och gav korvbit. Så fortsatte vi några gånger och om hon släpte för tidigt så tog jag upp den kastade iväg den et kort kort bit och så var jag lite snabbare att byta nästa gång hon kom.

Jag vill att hon ska tycka att det är angeläget att komma med grejor och alltid tjäna på det.

När vi gjort den här övningen några gånger så tog jag handsken och kastade iväg den någon meter så den doldes av högt gräs, sen lyfte jag upp Gnista och bar med henne ca tio m bort, ställde ner henne i rätt riktning och släppte när hon tittade åt rätt håll. Full fart åt ungefär rätt håll och så jobbade hon JÄTTEBRA för att sen hitta handsken, ta den och komma med den, byte med korvbit. Är hon inte en liten superhund så säg!

 

Vilka tjejer jag har va! Världens bästa!

Så har jag fått jobb...det är ju verkligen ketchupeffekten som gäller. Först hade jag inget jobb, sen fick jag timmar inom hemtjänsten på ett servicehus och så nu fick jag heltid i taxis beställningscentral. Så kan det gå...

 

Annat på G är att jag köpt ny bil, eller ny och ny, en -86 Ford Scorpio, halvcombi eller nåt... Den funkar och det hoppas jag att den kommer att fortsätta med så jag kan komma iväg på allt som jag vill. I morgom ska Ida ÄNTLIGEN få köra sök!!!!!!!

 

Nu när jag har jobbat så har jag nyttjat lite olika hundvakter och här om dan var det Janco-Mickes tur (eller otur...) Han tar fantastiska foton och Gnista fick vara fotomodell, något som hon skötte med den äran..riktigt fotogenisk eller?

 

För utom de två härliga bilder som finns nedan kommer en länk till ett fotoalbum där det finns fler!

 

 

Har jobbat några dagar och så figgat på MH igen. Varmt har det varit också så det var lite jobbigt på MH't men det var skönt att det inte var fler än åtta hundar för efter åtta avståndslekar och spökande så var jag slut. Flera kuliga hundar var det så då är det riktigt kul. Gnistas halvsyrra Kaxxa var duktig och så var det två schäfrar som jobbar hos polisen som skapade kamp i det mesta så inte att förglömma briarden Gandhi som visade matte att han är en stor pojke nu. Hemma så stupade jag på soffan ett par timmar innan jag tog ett krafttag och ställde mig i duschen. Ida satt mest uppbunden ute och Gnista satt ibland i bur och ibland fick hon vara med Lotta som hade köket. De är så coola båda två mina duktiga tjejer och finner sig i det mesta!

 

När det har varit varmt så har det varit helt OK att jobba och när jag fick låna bil så känndes det så lyxigt! Ida har fått vara hemma i svalkan och Gnista har varit hos familjen Könberg. Jag förstår inte, de verkar lättade när jag kommer och hämtar henne på kvällen...vad kan det bero på?...så kallar de henne "rävhagel"...jag förstår ingenting!....min lilla ängel som är så snäll och timid....eller inte...  Hon är i alla fall väldigt trött efter en dag där, så det är väl fullt ös förståss!